Ju Jitsuns historia
På 500-talet e Kr levde i Kina en munk som utvecklade ett
självförsvarssystem för att kunna skydda sig mot stråtrövare under sina
vandringar. Munkarna var förbjudna att bära vapen och därför gick
systemet ut på att utan vapen och med minsta möjliga styrka och med
största möjliga snabbhet, smidighet och list utnyttja motståndarens kraft för
att besegra honom. Munken hette Boddhidharma och är känd som Zen-lärans
profet.
Detta självförsvarssystem låg till grunden för jujitsun och andra liknande
system, dagens s k kampsporter, med samlingsnamnet Budo. Bu betyder
kamp och do betyder väg - "kampens väg". Do är besläldat med ordet tao
som också kan översättas med "mysterium".
På ll00-talet kom jujitsun till Japan och tränades av krigarklassen-samurajerna.
Jujitsun kombinerades med Zenbuddismen och blev både en
psykisk och en fysisk träning, en livsfilosofi. Samurajerna tränades varje
dag i speciella skolor av stora mästare, nu både med och utan vapen.
I slutet av 1800-talet avskaffades samurajväldet och det militära behovet av
de gamla stridsteknikerna upphörde. Men i dagens Japan finns det
fortfarande duktiga mästare som undervisar i de gamla jujitsusystemen.
Modern jujitsu fyller olika syften, beroende på vem som tränar. Den kan
tränas som idrott, motionsform och som ett effektivt självförsvar. Jujitsu
går över huvud taget att anpassa bra efter de egna personliga
förutsättningarna. Ingen är t ex för ung eller för gammal för att träna jujitsu.
Trots många olika system är det självförsvaret som har den centrala rollen i
jujitsu. En rad effeldiva försvarstekniker finns mot alla tänkbara attacker
som kan utföras så att de inte behöver skada angriparen. Nödvärnslagen
säger att man aldrig får använda mer våld än vad som är oundgängligen
nödvändigt för att stoppa eller avvärja ett angrepp. Så här beskriver Kiyose
Nakae, en känd instruktör, jujitsun:
"Jiu-jitsu syftar till att eliminera olikheter i storlek, vikt, längd och
räckvidd. Den som behärskar färdigheten vinner ett oerhört självförtroende
och vet därför inte vad rädsla vill säga. Färdighet och kunskap är i sig själva
tillräckliga för att betvinga varje angripare, hur kraftig eller ojust han är. Ni
är alltid redo till aktion, obeväpnad, i varje situation, oavsett från vilket håll
angreppet kommer. "
Med detta menas att grundregeln i jujitsuns
självförsvarsfilosofi är att en skicklig utövare aldrig skall behöva använda
sina kunskaper.
Vidare säger Kiyose Nakae:
"Jiu-jitsu är ett ord som består av två delar: jiu
betyder att handla ädelt, smidigt och just; och jitsu betyder konst eller
vetenskap. I realiteten bygger jiu-jitsu inte på brutal styrka, utan på
psykologi, kunskap om anatomi samt den färdighet som utvecklas genom
övning i att utföra vissa rörelser med kroppen."
Personer som börjar träna jujitsu enbart för att lära sig självmrsvar blir inte
sällan intresserade av träningen som självändamål och börjar träna det som
en idrott. Träningen utökas då med mera avancerade tekniker där både slag,
sparkar, kast, fasthållningar och avväpningstekniker ingår.
Man kan säga att jujitsun är ett slags rörelsemeditation då träningen både
fordrar och skapar fullständig koncentrationsförmåga.